Träning i riktig vinterkyla

Här nere i skåne kan vi visserligen ha riktigt kallt, men det är nog annars något man mer förknippar med nordligare breddgrader. Som skåning sedan 22 år så är man nu mer skåning än man var västmanlänning eller närking en gång i tiden. Har nu anammat det mesta från skåningarna, frånsett dialekten! 😉

Jag brukar ofta bli kallad för solskenscyklist, det finns nog visst fog för det. Får jag välja så är det definitivt att föredra om det är runt 20 grader varmt, solsken och svaga vindar. Idag var det inte helt så och trots det så valde jag att cykla utomhus.
* Solsken, (fixat)
* 20 grader, njae, (20 grader, snarare närmare -20)
* Vindstilla, nja inte det heller

Crosscykeln redo för en träningsrunda i vinterkyla med snö

Crosscykeln redo för en träningsrunda i vinterkyla med snö och ca. -8- -10 grader

Jag gav mig ut i det otroligt fina vintervädret. Varför skriver jag detta kan man ju kanske undra. För att dels visa att jag cyklar i annat än det jag skrivit om ovan, dvs. högsommarvärme. Dels för att ge lite tips på vad man kan göra för att cykla under ganska kalla dagar.

Det har varit solken i stort sett hela dagen idag i Lunds omgivningar, det är sådan där vinterkyla med hög klar frisk luft och alltså varit ganska kallt.

Jag gav mig ut vid 14-tiden och då var det enligt mätaren -7 grader, med bra kläder för detta väder så är det inte några problem. Kommer lite mer om detlängr fram i texten.

Cykeln hade dagen till ära fått på dubbdäck, i vart fall fram. Bak satt crossdäcket kvar. Det var skillnad mellan dubbat/odubbat det kunde man märka tydligt, inte för att det släpte när man cyklade, men då man accellerarade efter att ha stått still och då även provade lite hur cykeln gled på vägbanan så kunde det släppa greppet för bakhjulet. Fram bet det fast ordentligt. Till nästa tur så åker det på ett dubbdäck bak också.

Fingrar och tår brukar ju kunna vara utsatt för kylan mer än övriga kroppen som man lite mer rör på. Dagens pass var närmare 2 timmar och jag frösa faktskt inte någonting frånsett de sista 10 minuterna då tårna kändes kalla.

Dagens runda blev inte så lång, men det var inte avsikten heller. Jag var tvungen att komma ut efter att ha stått inomhus oc hmålat hela dagen, färgdoften satt i alla kläder och i näsan.

Runden blev:

Tanken var att så mycket som möjligt hålla sig på småvägar och borta från trafiken, provade en liten väg från Stensoffa forskningsstation utmed kanten på krankesjön, den var väldigt knölig efter att något tungt fordon kört när det var lite töväder tidigare i veckan och då skapat djupa spår i snön som sedan nu frusit till is. Farten var inte hög och det var vingligt värre. De lite större och mer trafikerade vägarna på revingefältet såg ut som bilden endan visar, hård packad snö. Perfekta cykelvägar och ingen trafik.

Vinterväg på revingefältet

Riktiga vintervägar är det nu på revingefältet, här sandas och saltas det inte så det blir packade snövägar.

Dessutom så var det en hel del bilar parkerade utemd vägen och vad dom gjorde ute i markerna vet jag inte, jag gissade på att dom var ute och jagade, kändes faktiskt inte så kul! Fick lite existensiella grubblerier med att man kanske skulle får en kula i sig om dom tog en för ett vildsvin! 🙁

Det är vekligen häftigt med alla kossorna som går på fältet, nu är ju fältet helt snötäckt och det måste ut stödfodring, nedan är en bild på några av de knappa 2000 kossorna som går på revingefältet.

Revingefältets kossor i vinterlandskap

Revingefältets kossor i vinterlandskap

Rundan fick nu lite stop här ovh var för att dokumentera saker utmed vägen.

Väl hemma så hade temperaturen krupit ner till knappa -10, solen hade redan försvunnit under horisonten.

Jag hade följande kläder på mig för att ni som känner er osäkra på valet av kläder skall få lite hum om vad man behöver.

Under hjälmen hade jag en balaklava, skönt att hakan kan få lite skydd.
På överkroppen hade jag endast ett långärmat underställ och en vinterjacka av cykelmodell och utanpå den en vindväst.
Handskar har jag “lobster modell”, det är handskar som har fingrarna frånsett tummen delade 2 grupper. Varma och sköna.

Byxor har jag lite eget val, jag har kalsonger med stoppning, det är som ett par enklare cykelbyxor men utan hängslen, jäkla bra. Utanpå dessa ett par underställs kalsonger och sist ett par “bibtights”, långa cykelbyxor med hängslen.

2 par sockor med ullsockor inpå kroppen. Varma vintercykelskor, det är allt. Funkade alltås bra i -10.

Det här är ju inte något som en norrlänning skulle yva sig över, men i skåne har vi nästan alltid en blåst som gör kylan mer bitande, lite därför så undviker jag personligen gärna öppna fält under vintercyklingen.