Skivbromsar – ett nytt försök i proffscirkusen

Skivbromsar introducerades bland proffsen för ett drygt år sedan. Alla lag anammade dock inte det och många röster ville få det till att det var för farligt. Efter en olycka där en bromsskiva sägs ha skurit upp en cyklist så förbjöds dessa bromsar med omedelbar verkan. Nu, något drygt år senare är det dags igen, de är tillåtna åter igen. Vilka kommer att hoppa på tåget denna gång?

Skivbromsarnas vara eller ej inom landsvägscykel har det pratats om under flera år. Det finns både förespråkare och belackare. Ett uppenbart problem är bristen på standard bland tillverkarna, det medför problem för både användare och reparatörer. De problem som uppenbaras är:

  • Skivbroms – icke skivbroms
  • Snabbkoppling – genomgående axel
  • Axel dimension – 12 mm eller 15mm
  • Bromsskivornas storlek – 140, 160 eller till och med 180 mm
  • Till dessa olika varianter så kommer det Shimano, SRAM och Campagnolos olika standarder.

Kombinera ihop dessa och man inser att det blir en mängd olika, för många kombinationer? Att vara en neutral servicebil i denna djungel är inte något att avundas. Vem efterfrågar då allt detta? Idag är det inte efterfrågan som driver på utvecklingen, det är tillverkarna som själva tar fram lösningar som sedan introduceras. Det är så inom de flesta områden, datorer utvecklas konstant, bilar, kameror, med mera.

Skivbroms - vara eller inte vara inom landsvägscykling?

Skivbroms – vara eller inte vara inom landsvägscykling?

Det skall dock nämnas att skivbromsar fungerar bra, i synnerhet så kommer de mycket bra till sin fördel vid våta förhållanden. Framför allt är det då de hydraliska bromsarna som fungerar bra, de wirebromsade skivbromsarna anser jag att man kan klara sig utan, de är inte bra.

Vem driver på utvecklingen?

För gemene man är dessa nymodigheter inte till någon fördel, som exempel sedan några år är de extra växlar man får med 11 delad kassett inte något som ger den stora massan någon förbättrad cykelupplevelse. Nya komponenter som gör de gamla föråldrade är en merkostnad för de flesta utan att ge så mycket tillbaka. Det har i vissa fall medfört betydligt sämre hållbarhet, vilket är fallet med 11-delad kassett. Kedjan har blivit allt tunnare och slits både snabbare och går sönder lättare än exempelvis för 10-delade kassetter. Samma argument fanns naturligtvis då 10-delade kassetter introducerades till fördel för 9-delade. Frågan är när det är nog? När är behoven mättade och när överväger de negativa effekterna de positiva?

Slitstyrkan

Slitstyrkan är något som blivit försämrat överlag och det gäller då det mesta. Beräknad livslängd är förkortad, är det i dagens samhället acceptabelt att ha det så? Är det inte dags att saker och ting skall få hålla länge?

Introduktion av nya produkter och slitstyrka är saker som helt och hållet idag bestäms av tillverkarna.

Vi får avvakta och se om skivbromsar nu slutligen gör sitt intåg bland landsvägscykling, att den gör det är nog redan förutbestämt, det är nog snarare en tidpunkten som är osäker.

Läs gärna mina andra bloggar Rastlös betraktare och Vakthunden, mer om annat, mindre om idrott och sport.

6-dagars i Köpenhamn

6-dagars i Köpenhamn en fest för cykelintresserade eller ej. Cykelvärldens gocarts är på besök,  där olika moment avlöser varandra till till ljudet av hög musik och otroligt liv på läktarna.

6-dagars i ballerup är en deltävling bland ett flertal 6-dagars lopp i Europa, där det bl.a. tävlas i London, Gent, Rotterdam, Berlin, m.fl. Det är ett koncept som namnet antyder och löper över just 6 dagars tävlande. Under dessa dagar är det tävlingar varje dag och dessa startar oftast på kvällen och håller på till sent inpå natten. Olika typer av tävling avlöser varandra under dessa timmar. I Sverige är detta obefintligt, det räcker dock att åka över sundet för att få uppleva detta. Ballerup super arena håller detta evenemang årligen, cykel som sport är en helt annan grej i Danmark, kommer man sedan ned mot Holland, Belgien så är det stort. Läs gärna inlägget från ifjol, då vi också besökte tävlingen. Sverige är ett U-land inom cykel.

DSC_7547-06022016-196 DSC_7568-06022016-196

DSC_7528-06022016-196

Bild 3: Jesper Mørkøv avlöses av Alex Rasmussen under 60 minuters jaktlopp. Danmarks stora stjärnor inom denna tävlingsform.

60 minuters jaktlopp

Kvällen inleds med en presentation av de tävlande paren (de tävlar i par), mycket pampigt med nedsläckt arena och endast respektive par är upplyst när de till ljudet av hög musik presenteras ett efter ett,  varv efter varv. När det sedan är avklarat så kör det igång och start för kvällen är 60 minuters jaktlopp. 6-dagars har vissa moment som återkommer flera gånger under dessa dagar, en del mer eller mindre dagligen, just dessa jaktlopp i olika längd är återkommande. Om det är samma typ av program för alla de olika deltävlingarna ute i Europa är osäkert. Vissa av momenten riktigt bra underhållning och det händer något hela tiden, dessa jaktlopp är så, nya attacker avlöser varandra. Jag skrev vid fjolårets tävling att tavlan i centrum av arenan fyller en viktig funktion, detta gäller i synnerhet vid jaktlopp, under lördagen så var det 2 sådana lopp, ett på 60 minuter och ett på 30 minuter, först och sist på kvällen. Där går det framför allt ut på att bevaka sina konkurrenter och helst varva fältet. Under partier av loppet är fältet splittrat och det är lite rörigt, på tavlan kan man då se om ett par har varvat eller är varvat  i förhållande till övriga i fältet. Sammanfattningsvis så skall varje par, man tävlar i par där en cyklist åt gången är på banan och cyklar köra så många varv som möjligt under dessa 60 minuter. Den andra i paret cirkulerar då på banan, med jämna mellanrum så byter man cyklist som jagar. På bild 3 och 4 så är det växling av cyklister.

DSC_7569-06022016-196

Bild 4:

Derny Grand Prix

Under Derny GP så är det endast en cyklist per lag(team) på banan och de har alla varsin moped framför. Bilden nedan illustrerar hur det ser ut, först i mål vinner. Det är ett lopp på 40 varv. Det krävs god kommunikation mellan mopedföraren och cyklisten,  en god strategi krävs också. Här gjorde Lag 7 rent hus ifjol, Jesper Mørkøv lade under de sista varven (kanske 10 sista) in en riktigt hög växel och flög förbi övriga, det fungerade inte så bra under denna dags tävling. Det belgisk/danska paret (par 9) lade in en hög växel tidigt i loppet och avlägsnade sig alltmer från övriga fältet, det var till slut ett ointagligt avstånd som Jesper Mørkøv inte kunde hämta in. Det är inte helt ovanligt att kommunikationen mellan mopedförare-cyklist inte fungerat och cyklisten har blivit helt utelämnad, mopeden har helt enkelt kört ifrån cyklisten.


DSC_7955-06022016-197

Stayer Race over 20 km

Motor pace race, ett svenskt uttryck kanske finns men vilket fall är det i princip ett lopp över 20 km som körs med en motorcykel som sätter/bestämmer farten och bakom motorcykeln ligger cyklisten så nära som det tillåts. Se 2 bilder nedan. Moped duger inte här, det går för fort, det är stora BMW motorcyklar. Cykeln är i sig en lite märklig historia, där styre, ram och hjul är special anpassade till just detta lopp. Cyklisten sitter relativt upprätt, vilket kan verka motsägelsefullt, men fort går det, riktigt fort med snitthastigheter på uppemot 60 km/h. Detta är en tävlingsform som genomgått flera förändringar under årens lopp och det har inträffat riktigt eländiga olyckor, en del med dödlig utgång. Se klingan på cykeln nedan, den är enorm och ger en mycket hög utväxling.  Farten i loppet ligger en bra bit över 60 km/h varv efter var och i sluttampen på loppet säkert över 70 km/h.

DSC_8138-06022016-197

DSC_8090-06022016-197

DSC_8213-07022016-197

Hemmaåkarna och ett mycket vinstrikt par,  “par nr 7” (de har alltid nr 7), se bilden nedan. De har vunnit denna tävling 4 gånger, om det blir en 5 gång återstår att se. Lördagens tävlingar leddes av paret Jesper Mørkøv/Alex Rasmussen (par nr. 7), men då lördagen var till ända så hade de passerats och låg på en andra plats. Rasmussen såg riktigt sliten ut, det var inte något tryck i benen. Det är dock 3 dagar kvar så mycket hinner hända. Bilden nedan är från momentet “1 varv på tid”, där var det en riktigt svag insatts av dem, de hamnade på undre halvan i resultatlistan. Några som åkte otroligt bra var paret med hemmaåkaren Marc Hester/Jasper DeBuyst. Jasper De Buyst är en världsåkare och har många fina placeringar trots sina unga 22 år. Han är även proffs i Lotto-Soudal ett av tidigare team inom ProTour UCI. Efter lördagens avslutande tävling så var de i ledning före “par nr. 7”.

DSC_8191-06022016-197

Svensk cykel på deken?

Svenska elitcykel har en negativ trend och det har pågått under en längre tid. Svårt att säga vad Svensk cykel behöver för att locka fler till cykelsporten, att det behövs något är säkert. Sverige är idag en mycket marginel cykelnation, men med fina historiska resultat internationellt och många tidigare duktiga cyklister. Elitcykel i Sverige är mycket liten och dessvärre en krympande historia. Att Sverige helt saknar en godkänd velodrom är dessutom en riktigt trist insikt. Detta är underhållning så om inte annat så kan det locka åskådare och där det finns åskådare finns det pengar, där det finns pengar finns möjligheter.  Falun som håller Sveriges enda velodrom är bra i sig, men den är för liten för att arrangera officiella tävlingar, och den ligger dessutom en bra bit utanför de stora städernas närhet vilket gör att det inte blir en tillgänglig resurs på ett bra sätt. Trist att inte någon med lite kapital vill satsa på något sådant här, en arena som denna går att använda till mycket annat, i Ballerup så arrangeras det en mängd olika saker i arenan, det är ett vanligt golv för basket/handboll mm. inne i centrum på arenan. Koncerter går att hålla där, mm., inte minst så ger det möjlighet att träna cykel inomhus, på en velodrom!

I Sverige byggs det istället fullständigt menlösa arenor som Friends arena, Tele2 arena, arenor som blöder kopiöst. Lokalpolitiker och organisationsledare vill sätta avtryck i historien med pampiga arenor. De sätter avtryck, men dessvärre inte med önskad effekt och på ett sätt som främjar sporten. De går med så mycket förlust att fotbollsförbund, kommuner m.fl. får ta pengar från andra verksamheter och stoppa i de enorma håll som dessa skrytbyggen orsakat.

En sådan här arena kan bygga i befintliga lokaler bara de har rätt storlek, lite så som Falun gjorde. Det byggs skidtunnlar, vilka även de är stora investeringar och framför allt är det dyra att driva då de kräver kyla och ett helt annat underhåll.

Rekommenderas som underhållning,  det går att åka bil till Ballerup, parkeringen är stor så den sväljer många bilar.

Läs gärna mina andra blogg “Rastlös betraktare”, mer om samhälle, foto och kultur, mindre om idrott och sport.

Mekanisk doping, nu verklighet

Tidigare i fjol, skrev jag inlägget Mekanisk doping. UCI genomförde då en omfattande kontroll av cyklar. Ingen motor hittades den gången. Nu har dock första fallet med detta fusk blivit verklighet. Under WM i cyclocross så har en kvinnlig belgisk U23 cyklist ertappats med en motor inmonterad i sin cykel. En kort rapport om fusket finns på  cyclingnews.

Riktigt trist, ganska dålig inledning på en möjlig cykelkarriär! Den är kanske även över efter detta? Hon var endast 19 år, har redan trillat in i fel spår.

 

EDIT 2016-02-01

Idag skrev även DN om detta, “Dold motor i cykel”,

 

Läs gärna min andra blogg, “Rastlös betraktare”, mer om annat ´, mindre om cykel och övrig idrott.

The Program – Filmen om Lance Armstrong

the_program_film

Bilden är lånad från filmens hemsida.

Lance Armstrong har tidigare nämnts ett i ett flertal inlägg, i sort sett alla dessa texter har dessutom varit kopplade till doping. Han är mannen som lyckades lura en hel värld. Nej han lurade inte alla, han lyckades dock till stor del undgå upptäckt, men många var skeptiska ända in i kaklet! Med facit i hand, skeptikerna hade så rätt. (Han har med stor säkerhet mutat sig förbi avstängning då positiva test uppkommit)

I morgon (4 december 2015) har den nyproducerade filmen The Program premiär  på svenska biografer. Jag hörde recensionen på radions P1 imorse och läste även den tidigare skrivna artikeln om filmen på The Guardian. SR P1 och Kulturnytt med Gunnar Bolin har även sett filmen, lyssna på recensionen nedan.

 

Jag kommer definitivt att se filmen, om det blir på bio eller på annat sätt vet jag inte.

Hela historien är som gjord för en bra film. Vad jag däremot numera tycker smakar sämre och sämre är då man ser tillbaka på gamla storcyklister, de har förvisso kanske aldrig blivit ertappade med doping, doping var inte något som kontrollerades förr. Vad jag dock är nästintill helt säker på är att de flesta om inte alla dessa forna stjärncyklister inte bara åt gröt, ägg och kött. Det slank med största sannolikhet ned ett och annat som kryddade anrättningen. Att Lance Armstrong får osedvanligt mycket skit jämfört med dessa, det är lite ovidkommande, tom. kanske befogat, han verkar ha bettet sig otroligt illa. Stämmer ens en bråkdel av det som han sagt och gjort (som även kommer fram i filmen) så är det svårt att inte direkt tycka att han är en ärkeskitstövel och förtjänar ett hårt straff, riktigt hårt. Att stänga av honom från tävlande resten av livet är ju ett blygsamt straff i sammanhanget.

Nu är verkligheten inom idrott och i synnerhet toppidrott, centrala organisationer som UCI, FIFA  med flera unken, alla dessa har lik i garderoben och luktar surgubbe. Jag skall dock inte sitta och spy galla över en massa här, jag ville mer nämna filmen som jag fått uppfattningen är sevärd, både för den icke cykelfrälste och de inbitna cykelnördarna.

 

Styrketräning är bra för i stort sett alla

Ingen som läser detta eller i vart fall de som läst min blog tidigare kan väl tveka på att jag gillar styrketräning. Jag inte bara gillar det, jag anser det som väldigt viktigt, vare sig man tränar olika idrotter seriöst, eller kanske bara tränar för att få ett ökat välbefinnande. Eller kanske som åldrande (vilket alla är)  få det sluttande planet att inte slutta, så brant!

Det finns mängder av studier som bekräftar och visar att styrketräningen är bra även för konditionssporter, inte bara för kraftsporter. Hittade denna studie som återigen visar att styrketräning är bra för cyklister, m.fl uthållighetsidrottare. Bättre röreleseekonomi, minskad risk för skador, bättre explosivitet, mm.

Här finner ni studien, det är inte några statistiskt visade resultat, men väl beskrivet i ord.

Det är en doktorand i norge som kikat på ganska måttlig styrketräning över en period, deltagarna i studien har tränat ganska tung styrketräning 2 ggr/vecka. Trots den ganska blygsamma insatsen så ger det alltså resultat.

Jag har ju för egen del inte kunnat träna kondition under flera månader i och med mina problem med först ryggen och sedan ett knä. Båda problemen är på väg att bli bättre och det går nu att smyga in lite konditionsträning, Skierg, Cross trainer, trapp maskin, mm. träning som inte belastar knät för mycket. Däremot hat jag kunnat träna styrketräning, vilket varit bra.

Jag och Tonny har dock kört styrketräning regelbundet, inte vansinnigt tungt, men med en viss progression, vilket kanske nu kan visa sig.

Att styrketräning är viktigt är även visat på åldrande, jag läste i en studie som jag nu dessvärre inte kunde återfinna, där det beskrevs att styrketräning blir viktigare med stigande ålder. Vi tappar styrka helt naturligt med stigande ålder, explosivitet minskar, vi förlorar helt naturligt muskelmassa, vilket med enkla medel kan motverkas med styrketräning. Styrketräningen skall dessutom helst utföras med tunga vikter, tung styrketräning triggar och har helt andra effekter än alla dessa koncept som varje gymkedja vill få utövarna att genomföra. Likaså är det bättre än det som många verkar ha fått om bakfoten, många repetitioner med lätt vikt. Helt klart är att det är bättre att följa dessa lite felaktiga  koncept än inte träna alls, men med en kunnig instruktör och en bättre anpassning av träningen så skulle det ge mer. De snabba muskelfibrerna försvinner i större utsträckning om de inte aktiveras, vilket de gör med styrketräning och i synnerhet  med lite tyngre vikter men färre repetitioner.

Nu är hösten här, kanske lite tråkigt väder att träna utomhus i, leta er då till ett gym och försök köra ett par pass i veckan. Det kommer att ge resultat!

En viktig sak att tänka på är att utföra övningar korrekt, i synnerhet om man använder fria vikter. Vilket är att föredra.

En annan sak att tänka på är att finna övingar som passar en bra, gärna enkla övningar som aktiverar fler muskelgrupper, och om det går undvik alla maskiner, maskinerna isolerar övningen till en enstaka muskel och är onödigt invecklad, köbildning vid maskinen, framför allt så involveras mycket sällan stabilserande muskler runt leder, vilket även det med ökande ålder är allt viktigare. Knän, axlar, fotleder, armbågar, m.fl. är i behov av stabilitet för att dels minska skaderisk, men även för att genomföra enklas saker som att trampa på en cykel, springa, mm. på ett så bra, effektivt och ett sätt som inte sliter på leder och kropp som felaktiga rörelser gör.

Jag vet inte detta säkert, men jag promenerade mycket i mina löpskor i somras och dessa hade pronationsdämpning, jag har fått för mig att detta kan inverka på mina knän, kan detta rent av vara en av orsakerna till mitt knäproblem? Går numera i helt neutrala skor.

Personligen anser jag övningar som involverar så få redskap som möjligt som det optimala. Det nya utomhusgymmet i skrylle där många Lundabor håller till är riktigt bra, kräver inte något medlemskort heller för den delen.

Här kommer en sida med lite tips på muskler som är extra nyttiga för en cyklist, jag tycker dock att man skall träna övriga kroppen också. Långsiktigt är det garanterat bättre.

Artikeln avslutas med att nämna Streching, något som jag personligen nu på äldre dagar tvingats inse det nödvändiga med. Jag har i princips aldrig sysslat med det, tråkigt och kanske inte helt nödvändigt, eller?!

Pratade idag på lunchen med en kompis som inte direkt är någon idrottare, men jämngammal med mig. Han hade fått erfara precis mina ryggproblem och andra liknande krämpor, det är sannolikt väldigt många som lider av för korta höftböjare, lite stel sätesmuskulatur mm. Det ger dessvärre betydligt värre besvär än just stelhet i den enskilda muskeln, så fort ryggen är inblandad, vilket ju i princip är allt som oftast så är symptomen lite för påtagliga för att bara ruska på axlarna åt det hela.

Följ gärna mina andra blog, mer om foto och annat, mindre om cykel och idrott.

SRAM Red eTAP

SRAM Red eTAP

Idag publicerar SRAM nyheten om sin nya grupp, tillgänglig i vår. Jag har väl varit rätt tveksam till alla elektroniska grupper, men denna är jag nyfiken på. Priset kommer vad jag förstått landa på närmare $ 2835, € 2691 eller däromkring, vilket gör att det i Sverige kommer att kosta en hel del. Gissningsvis runt 22 – 24 000:- eller där i trakterna.

Ser man till vad utvecklingskostnaden är så förstår man att de måste ta igen lite. 45 manår har gått åt för att ta fram denna nya växel. Ett helt nyutvecklat protokoll som är patenterat och alltså inte går att koppla ihop med andra produkter utan licensiering.

Bakväxeln har fått ANT+ protokoll så den skall gå att para ihop med enheter som stöder ANT+ och får en uppgradering för att stödja denna nya produkt.

Lite fler bilder och mer information man man få på denna sida.

Läs gärna mina andra blog Rastlös betraktare, mindre om cykel mer om foto.

Abbekås ToR

wpid-wp-1436024505497.jpeg

Vi fick en väldigt fin tur imorse, avfärd 06.00 prick från torget i Torna Hällestad, Lasse dök upp trots lite tveksamhet i hans inlägg på Facebook.

wpid-wp-1436024496457.jpeg

Vi fick morgon med dimman liggandes över fuktängarna, lärkor som fortfarande drillar i skyn, de är oförtröttliga, kommer tidigt, håller på nästan längst in på året av alla med sin sång. Vi hade annars, gransångare, svarthätta, stenknäck, lövsångare, bofink, törnsångare, ärtsångare, plus lite mer dock inget anmärkningsvärt. Rullade genom den skånska sommaren, med till en början 12 grader som successivt blev 14, sedan 16, 18 och för att efter fikat på golfrestaurangen i Abbekås vid 08.45 vara 22 grader.

wpid-wp-1436024491174.jpeg

 

 

Kan tilläggas att då vi åkte och badade med familjen på em. visade bilens termometer 33 grader, hur det stämmer med verklighetens temperatur vet jag dock inte. Varmt var det.

Vi trampade hemåt efter fikat och jag klev av min cykel exakt 10.00 utanför dörren hemma i Hällestad.

Jag har de senaste gångerna fått kramp i vänstra låret, tyvärr så även denna gång, vet inte helt vad det bror på, får då trampa och trycka lite hårdare med mitt högra ben, vilket fungerar OK, men blir det för lång tid så kommer även krampkänning i det högra. Kan ha att göra med att jag tränar mycket mindre i år och så även under de senaste två åren, har inte kommit upp i 200 mil i år ännu. Dåligt tränad helt enkelt. Vi landade på 97km, Tonny fick 16km extra.

Väldigt trevlig tur som var lite av världsrekord!

Lite bilder från turen. Vissa vill ju ha lite selfies till sina Instagram, jag fick då finna mig i att vänta.

_0015390-04072015-136

Det är ett väldigt stort bestånd av Jättebjörnloka i Hörte som som vi kom till då vi kom norrifrån ned till kusten.

_0015385-04072015-136 _0015387-04072015-136 _0015388-04072015-136

Världsrekordet i siffror

Jag är rätt intresserad av siffror och att mäta saker och ting. Vilket har medfört att jag haft lite svårt att tycka att “mjuk information” är så där värst intressant. Jag skall inte här vare sig vidareutveckla detta eller komma med något annat än siffror.

Lite kort med information om vad som krävs för att kunna slå ett världsrekord på 1h cykling.

Gustav Larsson vid VM i Köpenhamn 2011

Vid cykling, vid alla rörelse på väg och genom luft så är det friktion som sätter gränsen för hur fort det går att åka. Friktionen finns för en cyklist i två former, det är rullmotstånd och det är luftmotstånd. Vi kan här bortse från interna friktioner på cykeln så som kedja, pedaler mm.

  • Rullmotstånd påverkas av vikten på ekipaget, underlaget, och hur lätt hjul/däck rullar fram.
  • Luftmotstånd påverkas av hastigheten, vindens relativa hastighet, dvs. med/mot vind och luftens densitet, frontalarean (A) och Coefficient of drag (Cd), motståndskoffecienten. Det är därför många rekord sätts på höghöjd, det är en av faktorerna som man kan påverka med en lägre densitet på luften, i gengäld så är ju syremängeden lägre ju högre upp man kommer i atmosfären. (Luftmotstånd står för över 90% av energiåtgången vid dessa hastigheter)

På en velodrom och vid ett eventuellt världsrekordförsök kan man påverka:

  • Läget, dvs. höjd och då luftens densitet
  • Frontal area (A), det går att minska frontalarean med en så aerodynamiska och liten area som möjligt. Här är dagens TT cyklar ett exempel på hur man fått ned arean till att idag vara mycket liten.
  • Coefficient of drag, motståndskoefficienten går att förbättra genom en så aerodynamiska kropp som möjligt där luften får passera utan turbulens (så lite turbulens som möjligt). Se på exempelvis Formula 1 bilar, där det är spoilers överallt, med syfta att dels få ner kraften i hjul och bra fäste och dels ha ett så litet motstånd som möjligt. Fåglar fiskar, havsdäggdjur är ju experter på detta, de är ju naturens fartmästare. Även här är material och sittposition viktiga, materialet på kläder, utformning på kropp och cykel är viktiga. Det man vill undvika är onödig turbulens, det uppstår då luften inte kan “flyta fram utan hinder över kroppen, det bildas små virvlar som “suger fast luften på kroppen” och ökar friktionen. Det finns dock effekter som är positiva med vissa hinder, tag exempelvis golfbollar. Cyklisterna har här speciella cyklar, hjul, hjälmar och kläder. Sittpositionen skall sedan vara så bra att det är en jämn och bra yta som luften “glider fram över” och kan släppa när den passerat.
  • Kraften, dvs. hur hårt kan man trycka på pedalerna. Vilken effekt man har kan utveckla helt enkelt. Här är det bar ren kraft, träning, träning och träning! Ju mer pulver i benen desto bättre

Jag har kikat runt lite och hittat lite siffror på kraft som krävs, vilken frontalarea som är rimlig och motståndskoefficienten.

Utan att ha tillgång till någon individs specifika siffror så går det få fram ett spann av tänkbara siffror. Det jag funnit är lite kalkyler på Jens Voight, hans snitteffekt måste ha legat någonstans mellan 360-420 watt. På dessa värden så kom han alltså drygt 51 km på en timma. För Gustavs del så innebär det högre värden. Dels så världsrekordet idag längre, 52.491km och dels då Gustav är lite större än Jens, Jens var dock inte någon fjutt. Gustav är dock över 190cm vilket är stort för en cyklist, så frontalarea och Cd är gissningsvis i paritet eller möjligen något högre än för Jens. Vikten har jag inte helt koll på, cyklister brukar sällan vara några tungviktare.

Alex Simmons

Det finns en mängd experter på detta område och en fashinerande person är Alex Simmons, där har jag funnit mycket av det jag lite kort redogör för här. Han är otroligt kunnig och själv cyklist, han amputerade ena benet för några år sedan och cyklar idag med en protes som han spänner fast i vevarmen på cykeln och har fäst på låret. En annan är Robert Chung, som jag dock inte kan finna någon hemsida till, han är även han en expert på sådan här aspekter inom cykling.

För er som har effektmätare så ger detta ett ganska spännande prespektiv och förhoppningsvis är det lite inspirerande siffror. 360 watt är inte omöjligt, ha dock i åtanke att det är under en timma som man cyklar och sitter som en ostbåge! Det blir inte heller ett nytt världsrekord på 360 watt, men fort går det!

Jag tror personligen att Gustav Larsson får det väldigt kämpigt att sätta ett nytt världsrekord, men försöker man inte så är det ju omöjligt att slå det. Håller nu tummarna att han kan prestera på sin absoluta topp.

Har du en egen fil med lagrade hastigheter så kan du få en uppskattning om din genererade effekt, se länken nedan.
Uppskatta din effekt

Gustav Larsson siktar på nytt världsrekord över 1h

Lite överraskad blev jag då jag precis läste att Gustav Larsson skall försöka sig på att slå gällande 1h världsrekord, det är idag 52.491km.
Inte så mycket för att jag inte tror han inte klarar det, mer att jag inte hört något på förhand om det och att Gustav ju dels inte kör i ett pro tour stall i år men även då han ju skadade sig ganska allvarligt i fjol, åter igen.
Jag ser dock fram emot detta försök.

Han kör i år för det danska stallet Cult Energy Pro Cycling, ett stall som tyvärr inte har licens till Pro tour, men som är ett continentalstall och alltså tävlar internationellt och ute i världen.

Vi får hålla tummarna för Gustav, det blir dock inte lätt, av de fyra försök som gjorts i år har 50% inte klarat att sätta nytt världsrekord. Gustav var dock rätt säker på att sätta nytt Svenskt rekord, världsrekordet lämnade han öppet för men hoppades naturligtvis på att slå nuvarande.

Gustav Larsson

Nya försök till att slå 1timmes rekordet – men bara försök…

Efter Jens Voigts nya världsrekord i höstas har det blivit både fler försök och nya världsrekord, men även misslyckanden.

Det skrev Roberto Vacci (har jag för mig) om tidigare och det är bra, för att rekordet skall verka trovärdigt så skall det inte kunna slås i en handvändning.

Fabian Cancellara, den flerfaldige tempovärldsmästaren var tidigare inne på att försöka slå rekordet, men har nu på sistone uttryckt en viss negativ attityd mot det. Jag har inte helt förstått vad som är fel och och så negativt från hans sida. Min övertygelse är att han inte helt enkelt kan slå det, jag tror helt ärligt att han skulle få det rätt svårt att slå nuvarande rekord. När skall han dessutom slå det, för efter honom kommer det fler!

Wiggins har ju gått ut och sagt att han skall göra ett seriöst försök till världsrekord, där är enligt mig det det stora problemet för Cancellara. Wiggins är idag enligt mig en bättre tempocyklist än Cancellara, i synnerhet på sådana här extrema saker som att nagla sig fast på en given effekt eller hastighet. Han har den vanan från sin erfarenhet på bana, han är ju inte för inte världsmästare även där i vissa moment. Så min gissning är att Wiggins kommer att vara världsrekordhållare när han försökt senare i år.

Så jag ser i vart fall fram emot hands försöks med spänning, i väntan på det så får vi kanske fler misslyckade försök som detta:

Thomas Dekkers misslyckade försök. Han missade nuvarande världsrekord av Rohan Dennis med 270 meter, inte mycket, men, men, fullt tillräckligt för att bli slagen. Nuvarande rekord är imponerande 52 491 meter på en timme.

För er som kanske är ointresserade eller nyfikna, prova att cykla i 50 km/h och hålla det så länge ni kan. Det är inte lång stund ni kan hålla den farten.