Svensk längdskidåkning, vad sysslar den med, egentligen?

I Vintras (februari 2018) framkom i Uppdrags gransknings av tester som gjorts på skidåkare att det var Svenska skidåkare som hade synnerligen höga och mycket onormala blodvärden. Det har sedan dess varit ganska tyst i media kring detta. Idag publicerade dock SVT på sin sida, Uppföljning av Uppdrags granskning – dopade skidåkare.

I Uppdrag gransknings tidigare undersökning av dopingtester inom längdskidåkning så framkom att Sverige inte var fläckfritt. Det var ett par skidåkare som stack ut rejält. I denna uppföljning så framkommer att Svenska skidförbundet inte vill eller tänker lämna ut några prover. Trots påtryckning från Riksidrottsförbundet RF,  så vägrar man lämna ifrån sig proverna. Det är mycket som fortfarande är oklart i frågan.

Efter den salva som landslagsläkaren skickade ut i kölvattnet av Uppdrag granskning om att det var rena förtalet och att de borde be om ursäkt från SVT. Då förväntade nog de flesta sig att det skulle presenteras data på att de svenska skidåkarna var oskyldiga, de var utsatta för felaktiga tester, en komplott. Vad har då skett?

Ingenting kan väl vara enklare än att lägga korten på bordet och visa vad för prover det rör sig om. Har man rent mjöl i påsen så finns ju inte något att slå ned på. Nej, nu vägrar man att lämna ifrån sig prover, vägrar visa testerna, vägrar tom. prata om det, man anser att det hela är utagerat och att det inte är en fråga eller problem längre.

Problemet är ju nu flerfaldigt och inte bara prover som verkar misstänkta, hela agerandet från skidförbundet är ju synnerligen konstigt. De ville tidigare få det till att proverna som tagits inte var korrekt utförda, att det var vid märkliga tillfällen, att värdena inte var så höga, med mera.

Var finns dessa fakta som visar att proverna var så felaktiga som det framställs från svenska skidförbundet? Varför kan inte proverna bara visas? I inslaget på SVT som det länkas till ovan säger representanten från Skidförbundet att man inte haft tid att svara på frågor och visa någon data. Det låter väldigt märkligt, om man ansåg att alla påståenden i Uppdrag granskning var fel, om man tycker det är jobbigt att vara utpekad på falska grunder och om man helt enkelt kan visa att påståenden var felaktiga, vad är då viktigare? Hur mycket tid skulle det ta i anspråk?

Skidåkning är under luppen, den borde vara under luppen. Hittills är det inte något som talar för att skidåkning, vare sig Svenska eller någon annan är fri från doping. Tvärtom, känns snarare som en synnerligen oren och tvivelaktig verksamhet som har en hel del skelett i garderoben. Spelar man med öppna kort, vilket borde vara en självklarhet så skulle inte sånt här förekomma. Spekulationer är energibovar och lite trist.

En gråzon inom elitidrott där de med mycket resurser spenderar både tid och pengar

En rådande trend inom toppidrott,  för såväl nationer som lag med mycket resurser, verkar vara att tänja på gränser och spendera tid och pengar i gråzoner. Gråzoner så till vida att man närmar sig det förbjudna så mycket som möjligt, dock utan att kliva över och in på förbjuden mark. Eller? Detta agerande vidgar klyftan mellan de som har mindre resurser och de med näst intill obegränsade. Det verkar som om de moraliska apsekterna får vika undan. Segra till vilket pris som helst är ledorden.

Norge har väckt mycket starka känslor med sitt agerande och användande av astmamediciner på till synes helt friska skidåkare. De aktiva inhalerar tillåtna astmamediciner med hjälp av specialkonstruerade maskiner. I dessa maskiner inhaleras även saltlösning för att fukta och rensa luftvägar inför tävlingar. Med små marginaler mellan de tävlande är minsta detalj viktig. Alla tänkbara fördelar som kan fås skall utrönas, även inom det medicinska.

Det smått bisarra i detta är att det är just Norge som gör detta, de är otroligt överlägsna som det är. Eller är det så att det helt enkelt inte är så överlägsna, de kliver tidvis eller kanske titt som tätt över gränsen för vad som är tillåtet?

Känn på den tanken att Terese Johaug är en dopad skidåkare, flera av de norska skidåkarna är dopade? Inte en kul tanke, men i just Johaugs fall är det ju inte en omöjlighet. Vad talar för att hon inte har använt doping?

bloddoping

Det norska skidlandslaget lägger mycket energi och resurser på saker som många, däribland jag, den svenska längdtränaren och läkaren, plus många fler, anser vara lite suspekta. Denna nebulisator, som apparaten kallas är avsedd för just medicinskt bruk, inte till fullt friska människor. Den nyttjar det norska skidlandslaget på i stort sett alla åkare.

Team Sky är i samma gråzon

Team Sky inom proffscykling har satt sig lite i samma båt som det norska landslaget i skidor. Det har nämligen visat sig att Bradley Wiggins har svår Astma, så lägligt kan man tycka. Detta är i vart fall vad laget och Bradley påstår är fallet. Han har på grund av detta inhalerat starka astmamediciner inför stora tävlingar. Denna nebulisator verkar även användas inom just Sky, på i stort sett samma sätt som Norge gör med sina längdskidåkare. Just team Sky har även de en enorm budget, vilket gör att man lägger tid och pengar på sådant här. Gråzonen innehåller små detaljer, detaljer som kan fälla avgörande i tävlingar.

Vid utfrågningar av team Sky om deras lite märkliga användning av astmamediciner så får man inte klara svar. “Vi tävlar och presterar rena” är ett svar man får, vilket inte är ett svar på frågan.

-De som anklagar oss är bara avundsjuka.

De som kommit med kritik är nog inte avundsjuka, det är faktiskt självaste Chris Froome som kommenterat detta, plus några fler personer som anser det lite märkligt. Chris Froome är ju själv en av cyklisterna i just Team Sky.

the_program_film

Filmen om fuskaren Lance Armstrong. Fler personer går nu ut och jämför Team Sky med just Armstrongs och hans stab på den tiden de var aktiva.

Under tiden som jag skriver detta så växer hela denna lite märkliga historia med team Sky. Det är tidigare läkare som samarbetat med bland annat Bradley Wiggins, som jämför hur team Sky agerat på senare tid och det som pågick då Lance Armstrong var i farten. Det är rätt grava påståenden.

Vad detta landar i skall bli intressant att se, team Sky har ju slagit på den stora trumman och verkligen gått ut med att de jobbar enbart med människor som inte inte fuskar, aldrig har fuskat och aldrig kommer att fuska. Återstår att se om det är mer än tomma ord.

Inom längskidor har nog inte sista ordet sagts om detta. Tyvärr är man dock numera väldigt misstänksam mot i stort sett alla som vinner. Tag som exempel Tour de ski som precis avslutats, vinner gör en Ryss, att Ryssland fuskat har vi ju fått svart på vitt. I en helt enorm omfattning dessutom, en mängd skidåkare är nu avstängda i väntan på att utvärderas och granskas. Vinnaren av Tour de ski stängdes dock inte av. Tvåan i tävlingen, en norrman, Norge är ju under luppen. Så de två som körde bäst kommer från två länder som verkar ha en synnerligen pragmatiskt syn på detta med att använda fel och/eller märkliga saker för att prestera på topp.

Förekommer detta överallt?

Att man söker sig till dessa gråzoner för vad som är tillåtet är nog något som förekommer lite var stans. Är det fusk? Nej i egentlig mening är det ju inte det då det går att söka dispens för användning av dessa mediciner. Det ger dock väldigt märkliga signaler till både unga utövare och andra runtomkring. Justina Kowalczyk sade vid något tillfället:

-Då jag förbereder mig i spåret och tränar så laddar Marit Björgen på apoteket.

Hon är dock själv fälld för doping, så kasta inte sten i glashus. Att få ta en medicin för att lindra/förhindra vissa saker i en sjuk kropp är inte fel, det är väl snarare en människas rättighet. Problemet uppstår då dessa mediciner används fel och kanske även ger fördelar på dessa som missbrukar medicinen. Hur skall det gå att komma åt det?

Björn Ferry sade i TV rutan att ALLA mediciner och preparat skulle vara förbjudna. Det är väldigt drastiskt, det skulle gör att en mycket stor mängd idrottsutövare skulle vara förbjudna att utöva sin idrott. Kanske är de dags att sluta med elitidrott?

wpid-shot_1431975541187.jpg

Det finns mycket intressant och riktigt bra läsning om doping. På bilden är några av de böcker som finns i ämnet.

 

Läsa gärna mina andra bloggar om Rastlös betraktare och Vakthunden. I dessa tas andra aktuella ämnen upp.

Korruption i maktens korridorer

Pengar under bordet är regel...

Pengar under bordet är regel…

Internationella fotbollsförbundet Fifa har kantats av skandaler i över 40 år men det är först nu som de skyldiga börjar ställas till svars för korruption och förskingring av miljardbelopp. Den 26/2 ska en ny president väljas, men frågan är om det är tillräckligt för att rädda en organisation präglad av en kultur som kan jämföras med den italienska maffians.

 

Text från hemsidan på SVTPLAY

 

Texten ovan är från presentationen av Uppdrag gransknings program om FIFA. Jag blev väldigt upprörd då jag kikade på denna dokumentär (se länk till nedan). En dokumentär om FIFAs bildande, uppgång och sedan fullständigt genomruttna ageranden och det som nu är aktuellt och vad det pratas om, upprensning i ledningen. Går det att städa upp i en organisation som denna, där korruptionen sitter i väggarna och genomsyrar hela verksamheten?

Att det var mutor, maktspel och skum verksamhet helt utan insyn för alla utanför FIFA visst man, men omfattningen är helt överväldigande. Se dokumentären innan den det är för sent.

Dokument utifrån: Fotboll, fiffel och fifa, kan ses på SVTPLAY till 22 mars 2016.

Där det finns pengar att tjäna förekommer detta, garanterat! Detta förekommer även där det finns makt att tillskansa sig. Detta påstår jag helt säkert, det är inte att vara cyniskt, det är att inse människans lite beklagliga trista sidor. Egoism, makthunger, brist på lojalitet är för många det rådande. Blir riktigt illamående av personer som Platini, Blatter, Havelange, m.fl. Vidriga kostymnissar, gubbvälde. Detta var inte vad som från början var tanke med denna verksamhet, inte vad som tanken är med sport över huvudtaget.

Det är svårt att få någon vettig inblick i detta då allt är bakom slutna dörrar. Det är dock likadant inom IAAF, det internationella friidrottsförbundet. I näringslivet verkar ju detta vara regel, där företagsjättarna på löpande band hamna i dålig dager på grund av agerande hos ledande personer inom företaget. För att inte tala om politiker, lägenheter, olika tjänster, tjänstetillsättningar,  mm. en massa trista saker att läsa om.

Transparens

Allt sådant här skall fram, ut i ljuset. Transparens är enda sättet att få bukt med detta, insyn från den breda allmänheten. Journalister och i synnerhet de grävande journalisterna har ett tungt lass att bära. Gräva fram sånt här är viktigt och för att bibehålla en sann demokrati och fungerande samhälle är detta ett måste.

 

Läs gärna min andra blogg, “Rastlös betraktare”, mer om foto, bilder och annat, mindre om sport.

Mekanisk doping, nu verklighet

Tidigare i fjol, skrev jag inlägget Mekanisk doping. UCI genomförde då en omfattande kontroll av cyklar. Ingen motor hittades den gången. Nu har dock första fallet med detta fusk blivit verklighet. Under WM i cyclocross så har en kvinnlig belgisk U23 cyklist ertappats med en motor inmonterad i sin cykel. En kort rapport om fusket finns på  cyclingnews.

Riktigt trist, ganska dålig inledning på en möjlig cykelkarriär! Den är kanske även över efter detta? Hon var endast 19 år, har redan trillat in i fel spår.

 

EDIT 2016-02-01

Idag skrev även DN om detta, “Dold motor i cykel”,

 

Läs gärna min andra blogg, “Rastlös betraktare”, mer om annat ´, mindre om cykel och övrig idrott.

Kampen mot doping

Såg igår ett bra program på SVTplay, en dokumentär på SVT som sändes 4 maj i år och handlade om arbetet mot doping. Ett jobb som till stor del drivits, tagits fram och utvecklats av den svenske professorn i medicin, Arne Ljungkvist. Helt makalöst jobb han gjort inom detta. Gubben är nu dryga 80 år och far världen runt som om åldern inte hade någon betydelse.

Ett otroligt viktigt arbetet och som jag ser det tyvärr nödvändigt, vem minns inte?

Ett dumhuvud och Elofsson

Det där vidriga smilet på idioten Mullegg vid prisutdelningen (dock inte på just denna bild). Han var ju helt från vettet, förmodligen sitter det kvar. Just detta fallet togs upp i programmet. Jag kan inte med den mannen, så fort hans fula tryne dyker upp så blir jag så förbannad.

Han nämner i programmet att det förs och har förts diskussioner om att släppa det fritt, doping skulle då inte klassas som förbjudet. Vilka signaler skulle det sända ut till ungdomar, blivande topp atleter m.fl.? Ett samhälle som accepterar vilka metoder som helst för att nå “resultat”. Prestationer bli ju inte något som går att jämföra eller mäta längre. Det var och är så långt från de tidigare idealen som det går att komma, pengar kan styra allt och amatörismen är då verkligen historia. Det är den ju visserligen även idag, i väldigt många sporter är det pengar som både hägrar och som även fäller avgörande för att kunna träna på ett sätt som gör att man kan nå till den absoluta toppen.

Jag kommer ofta tillbaka till doping och fusk, vet inte helt säkert vad det är som gör att jag dras till det. Fusk är något jag hatar. Idag är det vilodag i Giro d’Italia, hittills inga dopingfall. Låt hoppas att det skall förbli så hela loppet. Cykel som jag vurmar för är en sport med mycket pengar i omlopp, vilket ger incitament för doping,  det är även en sport med ett mycket mörkt förflutet  och mycket doping. Det  är även en sport som träningstiden är otroligt stor inom. Det gör att som amatör är det idag mycket svårt för att inte säga omöjligt att nå några större internationella framgångar. Doping är då för många en genväg. Astana som jag skrev om tidigare då de var på väg att bli av med sin Protour licens, dessvärre blev de inte det, som de nu kör så kan man nästan inte bli annat än misstänksam mot vad de käkar till frukost. Det är ju på gränsen till omänskligt. De har 6 åkare bland de 30 främsta, av dessa är 3 åkare bland de 5 främsta. Är dessa åkare nu rena så är det verkligen trist att jag har dessa misstankar, men det är så svårt att inte ha det.

TV-programmet är intressant och sätter även fingret på andra saker som är trista, doping eller beslutet att ta preparat för att påverka en prestation, eller ens utseende vilket är något som tenderar att bli allt vanligare, doping är alltså nu inte enbart till  för en prestation, det är idag många som tar förbjudna och farliga preparat med helt andra syften.

Dessvärre är programmet trots att det inte är så gammalt, redan lite föråldrat. Mikrodosering, mm. är otroligt svårt att upptäcka men har i nyare studier visat sig har en stor och i många fall tillräcklig inverkan på prestationen för att ge det där lilla extra som krävs för att nå toppen. Gendoping, hur skall man kunna spåra det?

Avslutningen på programmet är rätt symptomatiskt, vid VM i friidrott 2011 slogs endast ett nytt världsrekord, och de flesta av de som vann hade inte ens hamnat på prispallen för 10-20 år sedan. Detta till trots finns i dag mer dopingpreparat än någonsin tidigare att tillgå.

I bakgrunden av några av intervjuerna står några intressant böcker som skymtar förbi i rutan, jag kan rekommendera dessa för den som är intresserad av dopingproblematiken och mycket annat kring doping.

Litteratur

wpid-shot_1431975541187.jpg

Boken “Game of shadows” tar upp BALCO affären, men väger över rätt tungt åt baseball, där är dock en hel del med kopplingar till andra sporter och framför allt då friidrott.

En annan bok som doping mer generellt är Dick pounds “Inside Dope – How the drugs are the biggest threats to sport…”

Inom just cykel finns det massor av böcker att läsa, en bok som ger en annan bild av hela problemet är David Millars bok “Racing though the dark – the Fall and Rise of David Millar”.

Boken ger lite annan syn på doping och jag kan absolut inte säg att jag tycker det är Ok, men i lag som cykelsporten på proffsnivå har så är pressen helt gigantiskt tidvis på åkarna. Jag skrev om Fredrik Kessiakoff och hans Astana, där ledningen pressade åkarna till att i princip inte kunna göra något annat än ta preparat för att lindra smärta, prestera bättre osv. Fredrik valde i det läget att helt avsluta sin karriär, vilket är tragiskt, men starkt gjort.

David Walsh har fört en lång kamp mot framför allt Lance Armstrong, som med otroligt smutsiga medel och tilltag fick Walsh att gå på knäna, han har dock slutligen fått resning och hade rätt i det han skrev. Han har ett flertal böcker om den dystra sidan inom cykel, välskrivna och intressant läsning. Likaså Tyler Hamiltons bok, den beskriver i klartext hur de gick till väga med sitt fusk i US Postal, m.fl stall som han körde under sin aktiva karriär.

Vill man sedan ha lite läsning av annan karaktär så finns det massor av bra böcker, jag gillar Bradley Wiggins bok, likaså är Slaying the Badger, en bok om Bernard Hinault, den är tidvis smått bisarr och underhållande.

Vad som gläder mig är att SVT, reklamfri TV gör och sänder sådana här bra program, ingen kanal, jag menar faktiskt INGEN annan kanal har liknande program och är fritt från reklam. Eurosport är ju ett skämt med reklam hela tiden, TV4 är ju även det ett skämt med sin skit och full av reklam, de kanaler som håller en genomgående hög standard är faktiskt de som man får genom TV-avgiften. Tycker jag! Tittade efter denna dokumentär ganska omgående på en annan dokumentär, som jag dock spar att skriva om till ett annat tillfälle.

Vi ses ute på vägarna eller kanske här.

Dopinghärvor till höger och vänster

Har nu börjat tröttna på att få kastat i ansiktet att cykelsporten är en stor dopinghärva! Senast i raden är Bjarne Riis.
Bjarne Riis i dopinghärva

Länken till SVDs korta notis finner du här

Att just Bjarne Riis utreds igen är inget som jag blir upprörd eller ens förvånad över. Det jag blir sur och trött på att höra är att just cykelsporten är så “full av skit”, det kommer inte helt sällan från sk. “förståsig påare“, med det menar jag personer som i princip skulle kunna säga något vettigt enligt egen utsago om vad som helst, dom vet mao. det mesta. Vad som fick mig att bli riktigt sur är när personer som vare sig är intresserade av cykel i någon större utsträckning, eller ens har koll på läget inom sporten uttalar sig om detta på ett sätt som om dom verkligen är insatta.,

Att cykelsporten har en hel del att ta tag i beträffande sin historia är inget nytt eller häpnadsväckande. Så är det!
Det har dessutom gjorts på ett sätt som verkligen sätter avtryck i cykelsporten och borde sätta press på andra idrotter/sporter att ta tag i detta med doping. I och med avslöjandet av Armstrong och det systematiska sätt han dopat sig genom hela sin karriär, med en mängd inblandade så var det på något sätt som om nu eller aldrig skall det rensas upp.

Små, ofta mycket små förbättringar som erhålls genom doping eller förbjudna metoder för att få vissa fördelar är i de flesta fallen vad som behövs för att göra en insatts till en succé, en vinst eller i vart fall topprestation. Från att tidigare kanske legat bland övriga och inte riktigt nått ända fram till det där som krävs för att vinna, eller hamna på pallen.

Jag blir kanske anklagad att tillhöra denna skara av “förståsigpåare” nu då jag skriver detta, men jag är övertygad om att doping inom konditionssport överlag är utbredd på samma sätt som inom cykel. Långdistanslöpning, skidåkning, m.fl. Varför skulle dessa sporter vara undantag, premisserna är exakt detsamma. Kan man fuska så finns det alltid några som tar den vägen och väljer att använda förbjudna preparat eller metoder som inte är tillåtna. En väsentlig skillnad är att inom cykelsporten så tävlar man i lag, bor ofta ihop, tävlar tillsammans, mm. Armstrong satte press på övriga i laget att göra som han önskade, vilket implicit innebar att manipulera blodet. Detta att tävla i lag är inte så påtagligt inom andra konditionssporter, undantaget den finska landslaget som var involverat i sin helhet mer eller mindre.

I vintras sändes på SVT DOX om finska skidlandslaget, där var ett systematiskt användande och fuskande.
När hjältarna ljuger
Det framkom i programmet att även andra landslag såsom det svenska, norska, italienska hade åkare med misstänkt höga blodvärden.

Norge som nation gick nästa i taket när deras “helgonförklarade” skidåkare, med Dählie i spetsen misstänktes för att ha använt doping, eller i vart fall manipulerat sina blodvärden. Deras svar var då höghöjdsträning, lite långsökt!! Men skulle det nu gå att bevisa så här i efterhand att Norge, eller som här att Dählie har manipulerat sitt blod på ett otillåtet sätt så vore det en smärre katastrof, för Norge i vart fall! Dessa helylle typer med lusekofter, hyttekos , mm., Northug passar kanske inte helt in som helylle, dock!

Skulle det genomföras lika noggranna utredningar och testas lika mycket inom andra konditionssporter som det görs inom cykelsporten så skulle fler fall dyka upp, helt säkert.
Varför inför inte övriga sporter “blodpass”, publika blodvärden är kanske ett steg i rätt riktning.

Hur som helst, varför kasta skit på cykelsporten, en fantastiskt sport. Varför över huduvdtaget uttala sig om man ändå inte är intresserad av just cykel! Just nu pågår ju världens 3:e största idrottsevenemang, Tour de France, slaget i omfattning endast av Olympiska spelen och fotbolls VM.

Njut av Touren, den pågår i dryga 2 veckor till!

Trevlig sommar