Världsrekordet i siffror

Jag är rätt intresserad av siffror och att mäta saker och ting. Vilket har medfört att jag haft lite svårt att tycka att “mjuk information” är så där värst intressant. Jag skall inte här vare sig vidareutveckla detta eller komma med något annat än siffror.

Lite kort med information om vad som krävs för att kunna slå ett världsrekord på 1h cykling.

Gustav Larsson vid VM i Köpenhamn 2011

Vid cykling, vid alla rörelse på väg och genom luft så är det friktion som sätter gränsen för hur fort det går att åka. Friktionen finns för en cyklist i två former, det är rullmotstånd och det är luftmotstånd. Vi kan här bortse från interna friktioner på cykeln så som kedja, pedaler mm.

  • Rullmotstånd påverkas av vikten på ekipaget, underlaget, och hur lätt hjul/däck rullar fram.
  • Luftmotstånd påverkas av hastigheten, vindens relativa hastighet, dvs. med/mot vind och luftens densitet, frontalarean (A) och Coefficient of drag (Cd), motståndskoffecienten. Det är därför många rekord sätts på höghöjd, det är en av faktorerna som man kan påverka med en lägre densitet på luften, i gengäld så är ju syremängeden lägre ju högre upp man kommer i atmosfären. (Luftmotstånd står för över 90% av energiåtgången vid dessa hastigheter)

På en velodrom och vid ett eventuellt världsrekordförsök kan man påverka:

  • Läget, dvs. höjd och då luftens densitet
  • Frontal area (A), det går att minska frontalarean med en så aerodynamiska och liten area som möjligt. Här är dagens TT cyklar ett exempel på hur man fått ned arean till att idag vara mycket liten.
  • Coefficient of drag, motståndskoefficienten går att förbättra genom en så aerodynamiska kropp som möjligt där luften får passera utan turbulens (så lite turbulens som möjligt). Se på exempelvis Formula 1 bilar, där det är spoilers överallt, med syfta att dels få ner kraften i hjul och bra fäste och dels ha ett så litet motstånd som möjligt. Fåglar fiskar, havsdäggdjur är ju experter på detta, de är ju naturens fartmästare. Även här är material och sittposition viktiga, materialet på kläder, utformning på kropp och cykel är viktiga. Det man vill undvika är onödig turbulens, det uppstår då luften inte kan “flyta fram utan hinder över kroppen, det bildas små virvlar som “suger fast luften på kroppen” och ökar friktionen. Det finns dock effekter som är positiva med vissa hinder, tag exempelvis golfbollar. Cyklisterna har här speciella cyklar, hjul, hjälmar och kläder. Sittpositionen skall sedan vara så bra att det är en jämn och bra yta som luften “glider fram över” och kan släppa när den passerat.
  • Kraften, dvs. hur hårt kan man trycka på pedalerna. Vilken effekt man har kan utveckla helt enkelt. Här är det bar ren kraft, träning, träning och träning! Ju mer pulver i benen desto bättre

Jag har kikat runt lite och hittat lite siffror på kraft som krävs, vilken frontalarea som är rimlig och motståndskoefficienten.

Utan att ha tillgång till någon individs specifika siffror så går det få fram ett spann av tänkbara siffror. Det jag funnit är lite kalkyler på Jens Voight, hans snitteffekt måste ha legat någonstans mellan 360-420 watt. På dessa värden så kom han alltså drygt 51 km på en timma. För Gustavs del så innebär det högre värden. Dels så världsrekordet idag längre, 52.491km och dels då Gustav är lite större än Jens, Jens var dock inte någon fjutt. Gustav är dock över 190cm vilket är stort för en cyklist, så frontalarea och Cd är gissningsvis i paritet eller möjligen något högre än för Jens. Vikten har jag inte helt koll på, cyklister brukar sällan vara några tungviktare.

Alex Simmons

Det finns en mängd experter på detta område och en fashinerande person är Alex Simmons, där har jag funnit mycket av det jag lite kort redogör för här. Han är otroligt kunnig och själv cyklist, han amputerade ena benet för några år sedan och cyklar idag med en protes som han spänner fast i vevarmen på cykeln och har fäst på låret. En annan är Robert Chung, som jag dock inte kan finna någon hemsida till, han är även han en expert på sådan här aspekter inom cykling.

För er som har effektmätare så ger detta ett ganska spännande prespektiv och förhoppningsvis är det lite inspirerande siffror. 360 watt är inte omöjligt, ha dock i åtanke att det är under en timma som man cyklar och sitter som en ostbåge! Det blir inte heller ett nytt världsrekord på 360 watt, men fort går det!

Jag tror personligen att Gustav Larsson får det väldigt kämpigt att sätta ett nytt världsrekord, men försöker man inte så är det ju omöjligt att slå det. Håller nu tummarna att han kan prestera på sin absoluta topp.

Har du en egen fil med lagrade hastigheter så kan du få en uppskattning om din genererade effekt, se länken nedan.
Uppskatta din effekt

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *